Avslutning
Nu är denna kurs snart slut och efter långa lektioner, funderingar och många teckningar så känner jag mig mycket säkrare inom bildämnet och som bildlärare. När jag gick i skolan hade jag aldrig bildundervisning på detta sätt, där man hade tydliga genomgångar om material, vad de olika skuggorna heter, ismer. Därför har denna utbildning varit extra viktig för mig, att jag blir en sån bra bildlärare jag kan med så mycket kunskap i ryggsäcken som möjligt. För att kunna vara en säker bildlärare som kan sin sak behövs det kunskap om vad man gör, även för att kunna ha lärorika och kreativa lektioner så behöver man vara säker på sin sak och faktiskt känna sig duktig i bildämnet. (Anderson-Sander & Persson, 2007).
Tyvärr har bildämnet inte så hög status i dagens skola. Många gånger ses det som ett ämne där eleverna får sitta och måla utan någon tanke kring vad det är de gör. Man kan tycka att både lärare och elever inte anser att bildämnet är lika viktigt som ändra kärnämnen (Tidningen Uttryck, 2003). Under min VFU fick jag höra att bildämnet får 13 timmar MINDRE undervisningstid, medan kärnämnen får MER undervisningstid. Detta gör att bildämnet får ännu lägre status än vad det redan har, bildlärare kämpar redan med den lilla undervisningstid de har för att se till så att eleverna lär sig allt som läroplanen för bild avsätter att de ska kunna i de olika årskurserna. Läroplan menar Lundgren (2014) innebär skolans mål, innehåll och resultat. Detta är en punkt som jag kommer komma tillbaka till. Bild är mycket viktigt då eleverna får släppa det teoretiska till en viss del och jobba med händerna på ett annat sätt än vad de får i de andra ämnena, där deras kreativa känsla utvecklas likväl som deras fantasi. Dessutom är bildämnet ett mycket bra ämne för att göra temaarbeten med andra ämnen. Exempelvis med SO om man jobbar med historia så kanske man ska skriva ett arbete om en viss person eller ett krig, då skulle man kunna iscensätta någonting från det kriget i bilden.
Något som jag har tagit upp ganska mycket här i bloggen är just vikten av att ha en baktanke med uppgifterna för att man ska kunna underlag för att kunna sätta betyg. Som jag nämnde innan så menar Lundgren (2014) att läroplanen innebär skolans mål, innehåll och resultat. Detta är just viktiga frågor för undervisningen, "vad är målet?" "vad är innehållet?" "Hur blir resultatet?" Dessa är av stor vikt när man lägger sin planering för att man ska kunna ha någonting att bedöma och då har man även klart för sig vad målet med uppgiften är.
De olika utmaningarna man möter i sina yrken är många och varierande. Bildyrket är inget undantag, att vara bildlärare för med sig en stor del utmaningar, bland annat så står det på arbetsförmedlingens hemsida att viktiga kvalilter att ha som bildlärare är flexibilitet, kreativt tänkande, pedagogisk förmåga och uppmärksamhet. Detta är inte någonting som man får lära sig på högskolan så detta kan vara en utmaning för många då det är kvaliter som man får lära sig på egen hand och utveckla som egen person. En annan utmaning som de faktiskt lär en på högskolan är just att sätta betyg. Detta var under min VFU en utmaning, att utgå från mål och kriterier för att sätta ett rättvist betyg. Hur vet man om något är enkelt, utvecklat eller välutvecklat (LGR11,s. 31)? Om man då har flera kriterier så kommer D och B in i spelet också, om flera kriterier ligger uppe på B men ett ligger nere på E blir betyger D. Men detta är inte alltid så enkelt att se. I andra ämnen kan det vara enklare att se om en elev är godkänd eller inte, om en elev i matte inte fått godkänt på algebra så får eleven inte ett godkänt betyg. Det enda som gör att detta blir enklare är erfarenhet och goda hjälpmedel. När vi satte betyg från träningslektionerna använde vi oss av Bedömningsstöd i bild (Skolverket, 2014). Här finns det både exempel på uppgifter och vilket betyg uppgifter har fått. Det finns bedömningsstöd och samt en film till det. Som jag nämnde innan hade jag lite svårt för att sätta betyg men jag är fortfarande en bra bit påväg, speciellt om man tittar på kunskapen jag hade nu jämfört när jag började kursen.
Att jobba som bildlärare kommer vara en utmaning och det kommer säkert finnas tillfällen jag kommer vilja slita av allt mitt hår och tillfällen då jag kommer känna att jag har världens bästa jobb. Nu börjar min resa till att bli bildlärare lida mot sitt slut och det har varit tufft men jag kan med handet på hjärtat säga att det har varit en av de bästa terminerna under mina 15 år i skolan.
Referenser:
Tryckta
Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket.
P. Lundgren Ulf (2014). Läroplansteori och didaktik. I P. Lundgren, Säljö & Liberg (red).Lärande, skola, bildning – grundbok för lärare. 3 uppl. Stockholm: Författarna och Natur och Kultur s. 143.
Otryckta:
Anderson Sander, Frida & Persson, Sara (2007). Konsten att undervisa i bild. [Elektronisk]. Examensarbete från Malmö Högskola - Lärarutbildningen. Tillgänglig:http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/5769/Konsten%20att%20undervisa%20i%20bild.pdf
Arbetsförmedlingen (2013). Yrken A-O - Bildlärare. [Elektronisk]. Tillgänglig:https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Yrke-och-framtid/Yrken-A-O/12.78280711d502730c1800072.html%3Bjsessionid=069162771961C8224EE2F38C846B3A16?url=1119789672%2FYrken%2FYrkesBeskrivning.aspx%3FiYrkeId%3D36&sv.url=12.78280711d502730c1800072
Tidningen Uttryck, Gry, Egil (2003). Bildlärare - om att vara bildlärare. [Elektronisk].Tillgänlig: http://tidningenuttryck.net/bildlarare-om-att-vara-bildlarare/
